Ont i ryggen – behandling, skydd, bälte och stöd

De allra flesta av oss kan med största säkerhet relatera till hur det känns att gå omkring med värk i ryggen. Några av oss drabbas under ett fåtal korta perioder i livet, medan andra har långvariga smärtor i ländryggen eller bröstryggen.Ryggvärk brukar i allmänhet sitta i den nedre delen av ryggen, det som vi kallar ländryggen. Mer sällan får vi ont högre upp, även om det händer.

De bakomliggande orsakerna till ryggproblemen kan många gånger vara näst intill omöjliga att definiera. Trots grundliga undersökningar kan läkaren inte peka på någon specifik anledning till din smärta i ryggen. Man talar ibland om ”Lumbago”, som helt enkelt betyder ”vanligt ryggont” i ländryggen. Men i en del fall kan man med säkerhet konstatera att det handlar om t.ex. diskbråck eller ischias. Här kommer en kort sammanfattning över de vanligaste orsakerna till ryggont.

Ryggskott

Ryggskott (lumbago acuta) slår ofta till plötsligt, t.ex. i samband med en oförsiktig rörelse i samband med tunga lyft eller vridningar. Det ger sig ofta tillkänna genom en skärande smärta i ländryggen, och man kan också känna sig stel i ryggen.Även om ett ryggskott kommer plötsligt, kan förutsättningarna för skadan byggts upp under lång tid, genom ett allt för stillasittande arbete och för lite motionerande.

Diskbråck

En möjlig orsak till att du har ont i ryggraden kan vara att du drabbats av diskbråck. Det innebär att en eller flera diskar mellan kotorna i ryggen har skadats eller brustit, vilket kan resultera i ett tryck på nerver eller ryggmärg. Om disken brustit kan vätska från disken läcka ut i ryggmärgskanalen. Vanliga symptom på diskbråck i ländryggen är smärtor i ländrygg som ibland strålar ner i benen. Du kan uppleva domningar i benen och att benen känns svaga.

Ischias och falsk ischias

Ischias beror på att ischiasnerven, kroppens längsta nerv, blir irriterad eller inflammerad. Det kan också vara för att nerven har kommit i kläm. Symptomen liknar de som uppstår vid diskbråck: smärtor i ländryggen som strålar ner över rumpan och ut i benen. Ofta så långt ner som i fötterna. Domningar och stickningar är vanligt, liksom att musklerna är försvagade och du får svårt att sträcka ut fötterna.

Just diskbråck är en av orsakerna till Ischias. Men det kan också bero på slitage och/eller förkalkningar som gör att nerven sitter trångt. Gravida kvinnor drabbas ofta av ischiassmärtor.

Falsk ischias däremot, beror inte på diskbråck. Felet sitter här i ryggraden eller bäckenlederna, och kan uppstå om du har olika långa ben, skador på knä eller fot eller om du har överansträngt eller felbelastat ryggen på något sätt. Till skillnad från ”äkta” ischias strålar inte smärtan ner under knäna, i övrigt är symptomen ungefär desamma.

Bäckensmärtor

Smärtor i bäckenet vid graviditet, i folkmun kallad foglossning, drabbar många kvinnor. Tillståndet kommer av att lederna i framförallt bäckenet får ökad rörlighet vid graviditeten och kan medföra att du får ont i korsryggen, bäckenet och ljumskarna, likaså runt lår och skinkor, och runt blygdbenet.

Bäckensmärtorna börjar vanligen framträda någonstans i mitten av graviditeten. Ofta känns det relativt bra på morgonen, för att gradvis förvärras allt eftersom dagen går. Hur stora smärtorna är varierar från person till person. Några känner knappt av det, medan andra tvingas sitta i rullstol fram till förlossningen.

Andra orsaker till ryggont

Ovanstående är bara några av de vanligaste orsakerna till ryggsmärtor. Ibland är den bakomliggande orsaken en sjukdom, även om det inte är så vanligt.

Men det måste inte handla om en specifik diagnos. Ryggsmärtor kan drabba dig av många ”vanliga” anledningar. Det kan vara:

• Din kroppshållning
• Ensidiga arbetsställningar
• Felaktig teknik vid tunga lyft och vridningar
• Arbete med starkt vibrerande maskiner eller fordon.

En mycket vanlig orsak till att vi får ont i ryggen är en typiskt manlig företeelse – plånboken i bakfickan. Att sitta på en stol länge på det viset ger en snedbelastning av ryggen med ischiasliknande smärtor som följd.

Behandling

De allra flesta typer av ryggproblem brukar gå över med tiden. Med vid behov kan du söka upp en sjukgymnast, naprapat eller kiropraktor, som kan hjälpa dig att hitta orsaken till dina ryggsmärtor. De kan ge dig manuell behandling, men också ta fram ett träningsprogram som är anpassat efter just dig.

Det viktigaste i de flesta fall är att inte bli stillasittande. Försök att röra dig som vanligt, men undvik rörelser som gör alltför ont. Att bli liggande i sängen och ”vila” gör i regel att läkningen går mycket långsammare, och musklerna riskerar att bli försvagade.

Till din hjälp finns olika typer av ryggstöd, som ger stabilitet och avlastning i ryggen. De motverkar också att du belastar ryggen på fel sätt.

Att förebygga ryggont

Vi kan inte skydda oss mot alla typer av ryggsmärtor, men det finns mycket vi kan göra för att undvika många av de skador som kan uppstå.

Håll igång kroppen. Träning och annan fysisk aktivitet håller dig smidig och rörlig – och kroppen blir bättre rustad att klara olika påfrestningar.

Om du har ett stillasittande jobb, t.ex. vid en dator, kan man med fördel byta till ett höj- och sänkbart skrivbord. På så sätt kan du skifta arbetsställning under dagen.

Borde jag söka vård?

Du känner bäst själv om du behöver hjälp med ryggproblemen. Om inte smärtan ger med sig, kan det vara bra att söka behandling.

Men om du känner något av nedanstående skall du snarast uppsöka vårdcentral eller akutmottagning:

• Om du är i tonåren och har svår värk.
• Du känner domningar runt könsorgan och ändtarm.
• Om du inte kan kontrollera urinen.
• Båda benen domnar, eller du känner stickningar.
• Balansen är försämrad.
• Akut smärta i ryggen efter en olycka.

SportsRehab.se